Odla viol


Viol är ett samlingsnamn på släktet Viola, som rymmer mellan 500 och 680 arter beroende på hur de räknas. Under samma svenska ord ligger luktviolen som doftar starkt, skogsviolen som inte doftar alls, den ettåriga styvmorsviolen och den storblommiga pensén. De sås olika och sköts olika. Första steget är att avgöra vilken av dem du letar efter.

Vilken viol söker du?

De fem violerna nedan är de som oftast odlas i svenska trädgårdar. Livslängd, höjd och doft är det som skiljer dem åt när du står inför valet.

Svenskt namn Latinskt namn Livslängd Höjd Blomning Doft
Luktviol Viola odorata Perenn 10-15 cm Mars till maj Stark
Skogsviol Viola riviniana Perenn 10 cm hög, 50 cm bred April till juni Ingen
Styvmorsviol Viola tricolor Ettårig till kortlivad perenn 8-25 cm April till september Mild
Pensé Viola x wittrockiana Ettårig eller tvåårig 10-23 cm Vår och höst Varierar mellan sorter
Hornviol Viola cornuta Perenn 15-23 cm Maj till juli Ja, hos flera sorter

Pensé är handelsnamnet på de storblommiga hybriderna med blommor på 5-8 cm, framodlade ur styvmorsviol och några närstående arter. Viol och viola används om de småblommiga arterna, inklusive de vilda.

Doften finns bara hos vissa arter

Av de fem arterna i tabellen är det en enda som doftar starkt nog för att användas i parfymindustrin. Luktviolens artnamn odorata betyder doftande på latin. Den 10-15 cm höga plantan doftar som starkast under blomningen i mars till maj. Doftämnet jonon stänger tillfälligt av luktreceptorerna, så doften försvinner efter några sekunder och återkommer en stund senare.

Skogsviolen ser nästan likadan ut i rabatten men saknar doft helt. Det engelska namnet dog violet syftar just på den uteblivna doften. Skogsviol säljs i handeln ofta under namnet Viola labradorica. Har plantan den etiketten är det i regel skogsviol du får hem, och då ska du inte räkna med doft. Vill du ha doft under fönstret i april är luktviol den art du ska fråga efter vid namn.

Plats och jord

Luktviol och skogsviol vill ha halvskugga eller sol som silas genom lövverk. Luktviol tål inte full sol hela dagen, utan blommar bäst på ett läge med 2-4 timmars morgonsol. Båda trivs i mullrik jord som håller fukt utan att bli stående blöt, och de fungerar som marktäckare under buskar och fruktträd. Samma läge passar blåsippa, som blommar några veckor tidigare och förlänger säsongen i samma yta.

Pensé, styvmorsviol och hornviol klarar 6 timmar direkt sol eller mer. De blommar svagare när sommarvärmen står som högst och tar fart igen när nätterna blir svalare i augusti. Eftersom violerna öppnar sig redan i april är de bland de första näringskällorna för humlor på säsongen, på samma sätt som andra tidiga fröer för pollinatörer.

Så sår du viol från frö

Violfrö har fysiologisk vila. Fröet kräver en köldperiod innan det gror, och frö som legat lagrat i påse gror ojämnt. Höstsådd utomhus är därför den säkraste metoden.

  1. Så i oktober eller november: fyll ett odlingstråg med såjord, fördela fröet glest och täck med 0,5 cm jord.

  2. Ställ ut trågen: vintern utomhus ger fröet den kyla det behöver. Vi på Florea ställer trågen mot en nordvägg, där de inte växlar mellan tö och frost lika många gånger som i ett soligt söderläge.

  3. Vänta till april: groningen startar när jorden når några plusgrader och sprider sig ojämnt över 3-5 veckor.

  4. Skola om vid 4 blad: plantera ut i juni med 20-25 cm mellan plantorna, så sluter de sig till en matta på ett par säsonger.

Vill du hellre så på våren lägger du fröet fuktigt i kylskåp vid 2-5 grader i minst 4 veckor och sår sedan i mars. Förädlade pensésorter är snabbast av alla och kan blomma 9 veckor efter sådd. Metoden beskriver vi i detalj i artikeln om kallsådd, och urvalet finns samlat bland våra fröer för kallsådd.

Luktviol sprider sig med revor

Luktviol bildar långa revor ovan jord och erövrar ny mark med dem. En enda planta breder ut sig till ungefär 50 cm i diameter och räknas i vissa lägen som ogräs i gräsmattor och rabatter. Arten sätter också frö i slutna blommor som aldrig öppnar sig, och fröna bär ett fetthaltigt bihang som myror släpar med sig. Nya plantor dyker därför upp flera meter från moderplantan utan att du planterat dem.

  • Klipp revorna: gå över beståndet i oktober och klipp av de revor som lämnat ytan du avsatt.

  • Avgränsa: en kantsten eller nedgrävd kant som går 15 cm ner i jorden bromsar revorna effektivt.

  • Odla i kruka: en kruka på 20 cm i diameter räcker till en planta och håller spridningen på plats.

  • Dela vart tredje år: gräv upp, dela i bitar med 3-4 bladrosetter och sätt tillbaka en av dem, precis som med andra perenner.

Skötsel månad för månad

Månad Det här gör du
Mars till maj Luktviolen blommar. Plocka blommor till dekoration och vattna om våren är torr.
Maj till juni Skogsviol och hornviol blommar. Dela perenna violer efter avslutad blomning.
Juni till augusti Putsa bort överblommat på pensé och styvmorsviol med 7-10 dagars mellanrum så blomningen fortsätter.
September till oktober Klipp bort revor. Så nytt frö i tråg och ställ ut det.
November till februari Fröet ligger ute och får sina veckor kyla. Perenna violer klarar sig utan täckning.

Violblommor till dekoration

Blommor och blad på luktviol är ätliga och har använts till kanderade blommor långt tillbaka. Styvmorsviol går att äta i mindre mängd och har en svagt myntaartad smak. Hornviol har både ätliga blommor och ätliga blad. Skörda på morgonen och använd blommorna inom 1 dygn, de faller ihop snabbt.

Pensé som köpts färdig i kruka kan ha behandlats med systemiska växtskyddsmedel som sitter kvar i blomvävnaden. Ska blommorna på tårtan odlar du dem från frö själv. Fler arter med ätliga blommor finns bland våra ätbara blomfröer.

Tre misstag vi ser oftast

  1. Luktviol i full sol: bladen bränns och blomningen blir kort. Flytta plantan till ett läge med 2-4 timmars sol under lövverk.

  2. Vårsådd utan köldperiod: frö som sås inomhus i mars utan de 4 veckorna i kyla gror glest eller inte alls. Kylan är inget tillval för violfrö.

  3. Luktviol utan avgränsning: planterad mitt i en rabatt med små vårlökar tar den över på 2-3 säsonger. Ge den en egen yta eller en kant som bromsar revorna.

Författare: Emma Vogiatzi
Faktagranskad av Erik Hoekstra
Senast uppdaterad 2026-09-25