Akleja (Aquilegia) är en perenn med nickande blommor och långa sporrar som blommar i juni och juli. Den vill ha halvskugga och jord som håller fukt, och står den rätt sköter den sig nästan själv. Det svåra ligger i fröet, som behöver en köldperiod innan det gror.
Så sår du akleja
Aklejafrö har en groningsvila som bryts av kyla och fukt. Frö av arten Aquilegia canadensis behöver omkring 60 dagar kallt och fuktigt, och samma princip gäller trädgårdsaklejorna. Ge fröet kylan i stället för att runda den.
Kallsådd i januari till mars: Strö fröna glest i fuktig såjord och täck med högst 2-3 mm jord. Ställ sådden utomhus i skugga, gärna mot en norrvägg. Groningen kommer när jordtemperaturen stiger över 5 grader, oftast i april eller maj. Hela metoden går vi igenom i artikeln om kallsådd.
Höstsådd i augusti till september: Så direkt på växtplatsen eller i lådor som får stå ute. Fröet ligger i jorden hela vintern och gror tidigt på våren, precis som aklejan gör själv.
Kylskåpet som nödlösning: Missade du kallsådden blandar du fröna med lätt fuktig sand i en påse och lägger dem i kylskåpet 30 till 60 dagar vid 2 till 5 grader. Så sedan i kruka inomhus vid 15 till 18 grader.
Aklejan blommar sällan samma år som du sår. Räkna med blomning andra året, ibland först det tredje. Frön som tål den här behandlingen ligger samlade i kategorin fröer för kallsådd.
Därför misslyckas vårsådd inomhus
Rådet att så på fönsterbrädan i mars fungerar dåligt just för akleja. Utan föregående kyla gror fröet ojämnt och långsamt, ibland först efter flera månader, och av en hel påse kommer en handfull plantor upp. Slutsatsen brukar bli att fröet var för gammalt. Oftast var det inte det. Det hade bara inte fått någon vinter.
Plats, jord och avstånd
Akleja hör hemma i halvskugga, i kanten av en buskplantering eller under lövträd där den får förmiddagssol och skugga mitt på dagen. Jorden ska hålla fukt men vara dränerad. Blöt, kompakt jord är det enda läge aklejan inte klarar. Där ruttnar rothalsen. Blanda ner kompost före plantering och sätt plantorna med 30 till 40 cm mellanrum. Aklejan bildar en djup pålrot och vill stå kvar där du satt den, så flytta den medan den är liten. Fullvuxna plantor blir 20 till 90 cm höga beroende på art.
Arter att välja mellan
De flesta fröpåsar innehåller korsningar mellan flera arter. Känner du arterna förstår du bättre vad du får.
| Art | Höjd | Blomfärg | Kännetecken |
|---|---|---|---|
| Aquilegia vulgaris | 50-80 cm | Blåviolett, även rosa och vitt | Den akleja som förvildats i nästan hela Sverige. Korta, krökta sporrar. Blommar juni till juli och självsår sig villigt. |
| Aquilegia caerulea | 30-60 cm | Violettblå med vitt | Blommor 5 till 7 cm breda med långa, raka sporrar. Tydligt tvåfärgad och vill ha jämnt fuktig jord. |
| Aquilegia chrysantha | 60-90 cm | Gul | Blommorna sitter upprätt i stället för att nicka, med långa bakåtriktade sporrar. Den art som tål mest sol. |
| Aquilegia canadensis | 30-90 cm | Röd med gult | Smala, hängande klockor. Motståndskraftig mot minerarfluga och bra i halvskugga. |
| Aquilegia flabellata | 20-45 cm | Ljust blålila med gräddvita spetsar | Låg och kompakt med kroksporrar. Passar i rabattkant och kruka. Kommer från Japan och Östasien. |
Så håller du en sort ren
Akleja korsar sig fritt, både mellan sorter och mellan arter. Blommorna pollineras av humlor och andra långtungade bin, och en humla rör sig lätt flera hundra meter. Har du två sorter i samma trädgård blir fröet du samlar en blandning, och plantorna som kommer upp ser sällan ut som föräldern. En vit sort ger blålila avkomma. Det här är den vanligaste besvikelsen med akleja, och den går att styra:
Odla en enda sort: Enklast om du bryr dig om färgen. Avstånd räcker sällan, eftersom humlorna flyger längre än tomten är stor.
Klipp bort fröställningarna på övriga: Tar du bort fröställningarna på alla utom favoriten sprider sig inga blandade plantor i rabatten. Fröet du samlar kan ändå vara korsat, eftersom pollenet redan flyttats.
Påse över knopparna: Vill du ha frö som går i arv sätter du en påse av finmaskigt nät över några knoppar innan de öppnar sig, och pollinerar för hand med en pensel. Påsen sitter kvar tills kronbladen fallit.
Sticklingar för namnsorter: En namngiven sort går inte att föröka med frö. Ta i stället basala sticklingar i början av sommaren, då blir plantan identisk med moderplantan.
Den fria korsningen är priset för att aklejan är en av rabattens tidigaste blommor för humlor. Fler sådana hittar du bland fröer för pollinatörer.
Kortlivad perenn som lever vidare på fröet
En enskild aklejaplanta blir sällan gammal. Räkna med tre till fyra år, ibland bara två, innan den tynar bort. Det är normalt och inget odlingsfel. Beståndet lever ändå kvar, eftersom självsådden fyller på underifrån. Samma mönster känner du igen från lupin.
Det påverkar hur du sköter beståndet. Låt några fröställningar mogna färdigt varje sommar så att luckorna fylls, och så en ny omgång frö vartannat år om du vill styra var plantorna hamnar. Småplantor som hamnar fel flyttar du den vår de har två till tre örtblad, medan pålroten är kort. Fler långlivade val till rabatten går vi igenom i artikeln om perenner.
Skötsel under och efter blomningen
Vattning: Håll jorden jämnt fuktig under juni och juli. Torkar plantan under blomningen faller knoppar och bladen gulnar i förtid.
Näring: En giva kompost på våren räcker. Mycket kväve ger mjuka blad som blir känsligare för sjukdomar.
Nedklippning: När blomningen är över i slutet av juli klipper du ner hela plantan, blomstjälkar och blad, till cirka 5 cm över marken och vattnar ordentligt. Inom tre till fyra veckor kommer ett nytt, friskt bladverk som står sig till frosten.
Fröställningar: Vill du samla frö låter du kapslarna sitta tills de blir bruna och spricker upp i toppen. Fröna är svarta och blanka. Skörda över en skål, för de hoppar lätt iväg.
Aklejabladstekel och mjöldagg
Aklejabladstekel (Pristiphora rufipes) är det vanligaste angreppet. Larverna är ljusgröna, upp till 1 cm långa och har gulbrunt huvud. De ligger på bladets undersida och äter från kanten inåt, och ett kraftigt angrepp tar hela bladverket på några dagar. Stekeln är aktiv från maj till september i två generationer. Vänd på bladen en gång i veckan från mitten av maj och plocka bort larverna för hand. Plantan överlever normalt även en total avlövning.
Mjöldagg lägger sig som en gråvit beläggning på bladen i torra sensomrar och är mest ett skönhetsfel. Allvarligare är bladmögel (Peronospora aquilegiicola), som ger kantiga gula eller lilafärgade fläckar med vitlila beläggning på bladundersidan, oftast vår och höst. Angripna plantor grävs upp och slängs, inte i komposten. Sätt ingen ny akleja på samma plats det närmaste året, håll avstånd mellan plantorna och håll igen på kvävet.
Giftig i alla delar
Alla delar av aklejan räknas som svagt giftiga, och fröna är den del som pekas ut i litteraturen. Bekräftade förgiftningar är sällsynta, men växten ska inte ätas och den hör inte hemma i barnens odlingslåda. Saven kan irritera huden, så ta handskar när du klipper ner plantan. Giftigheten har en fördel: rådjur och kaniner betar ogärna akleja, till skillnad från många andra växter i rabatten. Fler sorter att så hittar du bland fröer till blommor.
Författare: Emma Vogiatzi
Faktagranskad av Erik Hoekstra
Senast uppdaterad 2026-09-01