Utvecklingstiden för paprika och chili är lång och för ett lyckat odlingsresultat krävs alltid förkultivering. Fröna sås så tidigt som möjligt, gärna runt nyår eller allra senast i februari. För att plantorna ska hinna växa på sig i den takt som krävs, fordras dessutom tillskottbelysning. Fröna sås helst ett och ett i egna krukor eller i ett så kallat pluggbrätte om det är många plantor som ska odlas fram. En såjord av god kvalitet, etiketter och gärna perlite för att täcka fröna med underlättar förodlingen. Fröna sås ca 0,5 cm djupt och täckes med perlite, vattna försiktigt och placera på undervärme vid 22–26 grader. En perfekt placering kan vara ett värmegolv. Kontrollera först temperaturen med en termometer så att det inte är för varmt, eftersom alltför höga temperaturer, över 28–30 grader hämmar groningen. På fröpåsen står hur stor andel av fröna som gror men vanligt är en groningsprocent på 70–80%. Överblivna frön kan utan problem sparas några år utan att grobarheten försämras.
Beroende på hur varmt sådden står kan groning förväntas inom 2–3 veckor och så fort plantorna börjar visa sig ovan jord fordras belysning under 16–18 timmar per dygn. En timer av god kvalité säkerställer rätt tidsintervall. Plantorna växer rätt långsamt i början men kommer att behöva planteras om till en större kruka ett par gånger innan det är dags för utplantering.
Chili och paprika är krävande när det gäller ljus, luftfuktighet, näring och värme. Om någon av faktorerna inte är uppfyllda så kommer det ofelbart att gå ut över tillväxten och senare skörden. En optimal temperatur är alltid över 20 grader, gärna mer. Vid placering på en fönsterbräda så kan jorden under den tidiga våren bli alltför kall även om luften i rummet är tillräckligt varm, så kontrollera alltid med en termometer. Tillskottsbelysning är alltid nödvändig vid tidig sådd och den bör vara tänd 16–18 timmar per dygn. Gödning ges vid varje vattning regelbundet ett par veckor efter groning. Mörkt gröna blad indikerar att näringsstatusen i plantan är tillfredsställande. Om bladen i stället är ljusgröna eller kanske till och med åt det gula hållet så måste mer näring tillföras. Ibland läser man om att plantorna behöver toppas, detta är sällan nödvändigt då plantorna så fort de börjar sätta blomknoppar också helt naturligt börjar att förgrena sig! Tvärtom är det så att toppning försenar utvecklingen och därför bör undvikas.
Utplantering:
Paprika och chili tål inte minsta lilla frost och därför kan inte utplantering ske innan risken för frost är över. Det brukar betyda efter järnnätterna i början av juni men har man tillgång till växthus eller liknande så kan utplanteringen naturligtvis med fördel ske tidigare. Paprika och chili kan odlas i alla typer av krukor och kärl men de bör kunna rymma minst 10 liter jord till en planta. Erfarenhetsmässigt är det dock alltid svårt att få till de bästa resultaten i en kruka och därför är alltid en placering i marken att föredra. Jorden ska alltid vara mullrik, fuktighetshållande och ha förmågan att hålla kvar näringen. Vid odling i kruka så väljs alltid en jord av hög kvalité och så kallade ’’planteringsjordar’’ ska undvikas. Vid odling i marken förbättras jorden gärna med välbrunnen stallgödsel och kompost innan plantering sker. Det är också väldigt positivt att gödsla med en näve hönsgödsel per kvadratmeter en vecka innan plantering. Jorden kan sedan dessutom med fördel täckas med gräsklipp som innehåller en hel del kväve.
Paprika och chili kan ätas i alla utvecklingsstadier. Som regel är det så att den gröna frukten är mildare med en till många delar ännu outvecklad arom. Ju mer mogen en frukt blir desto mer av sötma- liksom styrka hos chili hinner utvecklas. Det är också så att utvecklingstiden från grön, omogen frukt till färgad, mogen frukt tar ganska lång tid. Genom att skörda frukterna tidigt som gröna, omogna kan det totala skördeutbytet därför bli större. Vissa sorter är däremot inte speciellt goda som omogna så här gäller det att smaka sig fram.
Växtföljd:
Vi odling i kruka är växtföljdssjukdomar sällan något problem, utan varje odlingssäsong startar med ny jord, köpt eller egentillverkad av bra kvalité. Om man däremot odlar i en markbädd så är det viktigt att jorden byts ut, alternativt kraftigt förbättras inför varje odlingssäsong för att inte riskera problem med jordburna växtföljdssjukdomar.
Det är många skadegörare som tycker om paprika och chili och de främsta åtgärderna är att regelbundet, varje vecka, kontrollera plantorna noggrant. Oftast hittar man skadeinsekterna på undersidan av bladen och genom att använda gula klisterskivor och granska fångsterna noga kan man upptäcka ett angrepp och tidigt sätta in motåtgärder.
Bladlöss angriper ofta de unga plantorna och vid odling av paprika och chili är förekomsten snarare regel än undantag. Bladlöss förökar sig snabbt och alla angrepp måste stoppas i tid innan det blir ohanterligt, använd växtvårdsmedel, såpa eller liknande. Det går också som regel bra att klämma ihjäl insekterna mellan fingertopparna eller att tvätta plantans angripna delar med kallt vatten.
Vita flygare är också en insekt som ofta dyker upp i odlingen. De trivs framför allt i instängda, torra och varma utrymmen som på en varm solig fönsterbräda eller i ett växthus. Insekten har flera stadier men det är de vuxna, flygande djuren som gör störst skada genom att suga växtsaft ur plantans unga delar. Använd växtvårdsmedel eller såpa för att stävja angreppet. Ett väldigt bra sätt att bekämpa vita flygare är också de gula klisterskivor som finns på marknaden. Dessa är helt giftfria och de flygande insekterna dras till den gula färgen och när de väl fastnat så kommer de inte loss. Skivorna fungerar bra mot alla flygande skadegörare som sorgmyggor och trips.
Trips suger ut växtsaften ur de unga växtdelarna som när de växer ut uppvisar kraftiga deformationer. Allvarliga angrepp kan allvarligt försämra plantans möjligheter till bra tillväxt och skörd och angrepp av trips ska alltid bekämpas tidigt. Använd växtvårdsmedel, såpa och gula klisterskivor. Om du hittar konstiga bucklor eller håligheter i de nya små bladen kontrollera då baksidan på bladen i jakten på skadeinsekter.
