Ellinor Löfgren

Att få ge våran son en uppväxt likt våran, har varit en dröm. För det är en av de finaste gåvorna mina föräldrar gav mig som barn.

Vi flyttade till gården för att vi ville ha en friare vardag. Inte bundna till kollektivtrafik, stress mellan möten och att jobba inomhus hela dagarna. Vi drömde om ett liv där vi anpassade våra liv efter årstiderna och där vi kunde arbeta utomhus mer fysiskt med kroppen. Att få skapa - utan att möjligheterna tar slut.


Både jag och Philip växte upp på gårdar, och vi älskade det!

Trädgården betyder jättemycket för mig! För min trädgård är både en utmaning och en frizon. Men den får mig att växa i både min kreativitet men också i mitt självförtroende. 99% av gångerna jag slutför ett projekt så inser jag, ”jaha, det här var ju inte så svårt!”. Även om det kändes omöjligt inledningsvis. Jag har annars mycket prestationsångest, men i trädgården kan ju egentligen ingenting bli fel.

Jag är en amatörodlare och fortfarande i en lärande process – och bara det - att få LÄRA MIG NYA SAKER är en drivkraft för mig.

Därför blir trädgården en av dom få platser där tid och rum försvinner och där får jag vara helt närvarande & rensa bort stress och ångest. Jag blir stärkt både fysiskt och själsligt av min trädgård, helt enkelt.

För mig är en eftermiddag i trädgården meditation. Den bästa sortens meditation! Det är lekfullt, lustfyllt och kreativt. Jag får dessutom arbeta tungt med kroppen, vilket för en ADHD-hjärna - är den bästa medicinen!

Sen drivs jag också mycket av att skapa vackra saker. Inte bara trädgården i sig, utan att kunna plocka både grönsaker och snittblommor och göra olika stillebens i mina gamla loppisfyndade urnor/vaser/uppläggningsfat här hemma.

Blommor för dessutom människor samman har jag märkt. Jag har fått så mycket nya vänner tack vare odlingen! Och under våren är ambitionen att kunna samla människor här på våran gård, för att plocka egna buketter, utbyta erfarenheter och skapa ett eget community för alla oss amatörodlare. Det längtar jag efter!

Det finns så många delar av min trädgård som jag älskar och som inte vill leva utan. Vilket är helt sjukt, för hade någon sagt det här till mig för 1,5år sen när jag odlade mina första fröpåsar, så hade jag ALDRIG trott att jag skulle bli en sådan trädgårdsfantast som jag är idag.)