Mjöldagg


Mjöldagg är en svampsjukdom som lägger sig som ett vitt, mjöligt puder på blad och skott, och den kommer när sommaren är som torrast och varmast. Namnet används om två helt olika sjukdomar: äkta mjöldagg, som växer ovanpå bladet, och falsk mjöldagg, som sitter på undersidan och hör ihop med regn och fukt. Skillnaden avgör vad du ska göra, så börja med att vända på bladet.

Så skiljer du äkta mjöldagg från falsk

De två sjukdomarna vill ha motsatt väder och svarar på olika åtgärder. Äkta mjöldagg orsakas av svampar i familjen Erysiphaceae, som lever på bladets yta och skickar sugorgan in i de yttersta cellerna. Falsk mjöldagg, som också kallas bladmögel, orsakas av algsvampar (oomyceter) och är ingen svamp i egentlig mening.

Kännetecken Äkta mjöldagg Falsk mjöldagg (bladmögel)
Var beläggningen sitter Ovanpå bladet, ofta också på skott och knoppar. På undersidan, gråviolett till brun och luddig.
Hur ovansidan ser ut Vita, mjöliga fläckar som flyter ihop. Gula, kantiga fläckar som stannar vid bladnerverna.
Väder Torrt och varmt, 15-27 grader, med dagg om nätterna. Svalt och blött, 10-21 grader, blad som är våta i 6-12 timmar.
Vanliga växter Gurka, squash, flox, rosor, krusbär, äpple, ärtor. Gurka, spenat, basilika, vindruvor, rosor.
Vad som hjälper Luft, vattning vid roten, bortklippning, bikarbonat, svavel. Torra blad, vattna vid roten, plocka bort, resistent sort.

Falsk mjöldagg på gurka (Pseudoperonospora cubensis) bildar mest sporer vid 15 grader och syns 4-12 dagar efter smittan. Resten av artikeln handlar om den äkta.

Därför kommer den i torka och värme

Mjöldaggens sporer bär sitt eget vatten. De gror utan droppar på bladet, trivs vid 15-27 grader och sprids med vinden. Vatten som ligger kvar på bladen länge hämmar groningen och dödar sporerna hos de flesta arter, så en regnig försommar ger lite mjöldagg och en torr högsommar mycket. Sporbildningen drivs av hög luftfuktighet i stillastående luft, som intill en vägg eller inne i ett tätt bestånd. Över 32-35 grader stannar svampen av.

Två saker gör plantan mottagligare: torkstress, när den gång på gång får torka ut mellan vattningarna, och för mycket kväve, som ger mjuka blad. På sensommaren bildas små svarta prickar i beläggningen. Det är vintersporerna, som övervintrar på nedfallna blad eller som mycel i knoppar och skott.

Svampen på gurkan smittar inte rosen

Äkta mjöldagg är inte en art utan omkring tusen, och de flesta angriper ett enda släkte eller några få. Gurkans mjöldagg flyttar alltså inte till rosen intill, och höstfloxen smittar inte krusbärsbusken. Du behöver inte tömma rabatten när en växt angrips, men att flytta den hjälper inte heller, svampen övervintrar på den.

Växt Typ av mjöldagg Vad som hjälper mest
Gurka, squash, melon Äkta (Podosphaera xanthii, i äldre litteratur Sphaerotheca fuliginea). Gurka får också falsk mjöldagg. Resistent sort, jämn vattning vid roten, ta bort de äldsta bladen.
Höstflox Äkta, en egen art på flox. Börjar nerifrån i slutet av juli. Gallra till 5-6 stjälkar i maj, 50-60 cm mellan plantorna, tålig sort.
Rosor Äkta (Podosphaera pannosa), ofta på undersidan. Även falsk (Peronospora sparsa). Soligt läge, luft runt busken, tålig sort.
Krusbär Amerikansk krusbärsmjöldagg. Beläggningen blir brun och filtaktig på bären. Tålig sort, luftig beskärning, lite kväve.
Äppelträd Äkta (Podosphaera leucotricha). Övervintrar i knopparna. Klipp bort silvergrå skott vid beskärningen.
Ärtor Äkta (Erysiphe pisi). Sent på säsongen i torrt väder, bruna fläckar på baljorna. Tidig sådd, avspolning på förmiddagen.

Så ser mjöldaggens år ut

Det mesta görs innan beläggningen syns.

  • April till maj: Äppelträdets smittade knoppar slår ut som silvergrå, förkrympta skott. Klipp bort dem. I juni smittas årets nya skott som mest.

  • Maj till juni: Gallra höstfloxen och sätt gurka och squash med ungefär 5 plantor per kvadratmeter. Nu avgörs hur luftigt beståndet är i augusti.

  • Juli till augusti: Torra, varma veckor ger de första fläckarna på gurka, squash och flox. Behandla vid den första fläcken och upprepa var 7-10:e dag.

  • September till oktober: Svarta prickar i beläggningen är vintersporer. Klipp ner, kratta ihop bladen och lägg dem i soporna.

  • Vinter: En hård vinter dödar smittade äppelknoppar, som tål kyla sämre än friska. Efter en mild vinter blir angreppet värre.

Vad som fungerar och i vilken ordning

  • Luft och avstånd: Plantera inte intill en vägg eller en tät häck, håll 50-60 cm mellan höstfloxar och 1-1,5 meter mellan bärbuskar, och beskär buskar så att ljus och luft når in.

  • Vattna vid roten, jämnt: Vattna rikligt och sällan vid basen så att fukten når rotzonen. Spola av bladen på förmiddagen om du vill, aldrig på kvällen, då står de fuktiga hela natten.

  • Klipp bort: Ta bort de första angripna bladen och skottspetsarna och lägg dem i soppåsen. På gurka och squash tar vi de äldsta bladen längst ner först.

  • Bikarbonat: Hämmar svampen men tar inte bort den. En lösning på 1 procent, 10 g per liter, kan ge gulnande blad, så vi blandar 5 g per liter med några droppar såpa, provar på ett blad och sprutar sedan hela plantan var 7-10:e dag.

  • Svavel: Skyddar nya blad men tar inte bort en beläggning som redan sitter, så det ska på innan angreppet syns. Spruta inte över 32 grader och inte inom två veckor från en oljebehandling, då skadas bladen. Vilka medel du får använda som privatperson står på etiketten.

  • Mjölk, med måtta: Utspädd komjölk hade effekt mot mjöldagg på squash i ett växthusförsök 1999, troligen för att vassleproteinerna bildar syreradikaler i solljus. Vi använder 1 del mjölk till 9 delar vatten på gurka och squash i sol. Starkare blandning luktar surt efter några varma dagar.

Fem vanliga misstag

  1. Att börja spruta när plantan redan är vit: Bikarbonat och svavel verkar på nya sporer och nya blad. En planta som är halvt täckt i augusti är inte lönt att behandla. Klipp bort och välj en tåligare sort nästa år.

  2. Att hålla bladen torra till varje pris: Fuktig luft gynnar äkta mjöldagg, inte vatten på bladet. En avspolning på förmiddagen i torrt väder minskar angreppet. Blad som är våta hela natten gynnar däremot falsk mjöldagg.

  3. Att gödsla med mycket kväve i juli: Kväve ger mjuka, täta blad som svampen föredrar. Ge näringen på våren och håll igen mitt i sommaren.

  4. Att lägga angripna blad i komposten: Svampen övervintrar på bladen. En välskött varmkompost dödar sporerna, men en vanlig trädgårdshög gör det inte. Soppåsen är säkrast.

  5. Att behandla en enda gång: Nya blad växer fram obehandlade och nya sporer kommer med vinden. Upprepa var 7-10:e dag så länge det är torrt och varmt.

Välj sort efter motståndskraft

Hos gurka och squash avgör sortvalet mest. Krukgurkan Iznik F1, som ger cirka 10 cm långa gurkor, anges som motståndskraftig mot gurkmjöldagg. Fler sorter finns bland fröer till gurka och fröer till squash. Sommarflox (Phlox drummondii) klarar sig bättre än höstflox, de flesta ettåriga floxar räknas som motståndskraftiga, och den sår du från fröer till sommarflox. Hos höstflox står David och Robert Poore friskast i augusti, se artikeln om odla höstflox. Hos krusbär är Invicta förstavalet, med mer i artikeln om odla krusbär.

Resistens är inte immunitet. En resistent gurka får också fläckar en torr augusti, men senare och i mindre omfattning, så skörden hinner bli klar. Fler skadegörare finns i artikeln om skadedjur och sjukdomar.

Författare: Emma Vogiatzi
Faktagranskad av Erik Hoekstra
Senast uppdaterad 2026-10-20